Alexandra

först får jag gratta jessica och fidde dom har två år idag!

vi hade haft 3 år och 1 månad! men man får inte säga så? det är vad jag har hört.
get use to it, det är över! förstå, inget du kan göra!
det skrämmer mig så, jag kan inte göra något....
jag vet inte, men jag känner mig så ensam, min säng känns plötsligt så stor
och jag så himla liten. innan var sängen förliten, men nu är den alldeles förstor!

det sägs att man ska gå vidare, ta nya steg i livet! men det är inte lätt
jag tror att jag fastnat någonstans mittemellan!
jag är någonstans mellan galet kär och en rädd student.

det gör mig galen att varken veta ut eller in.
jag går mig själv på nerverna.